HANNA MICHAËLSSON

“Om en aktiv plötsligt går ned mycket i vikt är det viktigt att stanna upp och våga fråga hur de mår. Löpning är en sport där vikten spelar roll i hur man presterar – men en för låg vikt likväl som ett för lågt energiintag kan försämra ens prestation och välmående på sikt” –  Hanna Michaëlsson 

2005 var året då hälsokost var på frammarsch men också rörelsemönster synkroniserat med andningen som Pilates, Yoga, eller Qi Gong – helst ihop med ordet “power”. Inom matlagning gick trenden mot svenska och nordiska smaker och rätter med potatis eller rotfrukter som bas. Varumärken och företag som värdesätter hälsa förespråkade att hitta rätt balans men drevs också mot att guida deras kunder till att skapa en helhetssyn på vad som är hälsa. Men inom idrotten såg det annorlunda ut och i media skymtade en negativ utveckling på definitionen hälsa.

14 år senare – och jag möter en nu 30 årig ung kvinna vid namn Hanna Michaëlsson som drivs mot att förändra synen och till att skapa dialog kring definitionen av en välmående kvinnokropp. Hon vill också belysa normer inom löpning och kvinnokroppen – väl anknutet till hur ens fysiska och psykiska välmående påverkar menstruationscykeln och således prestationen.

Men tillbaka till 2005.
Det var under en idrottslektion som en vikarierande idrottslärare såg potential i Hanna att utvecklas som löpare. Idrottsläraren var själv löpare i Rånäs 4H och efter gymnastiklektionen slut hade han värvat en ny och mycket nyfiken medlem till klubben.
-Endorfinet man får efter att ha genomfört ett långpass i skogen med sina vänner är fantastiskt. Lika roligt är det att sätta upp mål i löpningen och märka att man blir starkare och starkare , berättar Hanna. 

Att springa har blivit en vana för henne och något hon också upplever är “otroligt trevligt och socialt”. Idag tränar och tävlar hon sedan ett par år tillbaka för Örgryte Friidrott.
-I ÖIS är vi en stor löpgrupp med löpare i alla åldrar som tränar tillsammans och jag känner en stor gemenskap i gruppen. Det gemensamma långpassen är något jag kan längta till, säger Hanna. 

Hanna själv var 15 år när hon började att tävla. Med det röda linnet som symboliserar Rånäs 4H klubbfärger sprang hon 1500, 3000 och 5000 meter.
-Men också lite 10 kilometerslopp, inflikar Hanna. 

-Jag blev bra relativt snabbt men drog också lätt på mig skador. Senaste åren har jag klarat mig bra från skador men de första ungdomsåren var skadedrabbade. När jag väl började läkarlinjen efter gymnasiet så tränade jag istället mycket själv fram tills jag började i ÖIS.

Hon utbildade sig till läkare och har nu arbetat på Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg sedan 3 år tillbaka. I vår diskussion reflekterar vi kring att många löpgrupper numera, till stor del, innehåller högpresterande yrkespersoner. “Många drivs nog precis som jag av att hela tiden utvecklas och bli bättre inom sitt yrke och idrott” säger Hanna. Men det var däremot inte strävan efter prestation eller toppresultat som från första början gjorde att hon började på läkarlinjen eller nu arbetar som ST-läkare inom gynekologi. Hon berördes av att man sällan diskuterade vilka normer som skall gälla kring ett välmående idrottande.

“Om eliten har ett ätstört beteende smittar det ju av sig neråt till ungdomarna” – Hanna Michaëlsson

Konsekvenser av att följa normen
-Jag blev ganska färgad när jag började med löpning. Det var många runt omkring mig som hade ätstörningar. Jag upplevde att media visade en normaliserad bild på löpare som var extremt smala. Jag upplevde inte att man tog upp för diskussion – problemen med ätstörningar, vilket förvånade mig. Det utvecklades istället till att en norm att man skall vara ohälsosamt smal för att springa bra. Men idag – upplever jag att det är bättre, att det är mindre ätstörningar nu än när jag började med löpning. Däremot har det under lång tid varit ett ämne som har engagerat mig väldigt mycket, för om eliten har ett ätstört beteende smittar det ju av sig neråt till ungdomarna, förklarar Hanna i en värmande ton som uttryck välmening och omtanke.

-Jag såg personer omkring mig som hade en tydlig form av ätstörning. Jag hade själv ätstörning som ung och ofta när något djupare har drabbat en själv reagerar man också ännu mer på det. Det blir ju som så många andra upplevt – att när mycket annat är i obalans är maten något av det man känner att man kan kontrollera, reflekterar Hanna.

Projekt med SISU – Hur en välmående kvinnokropp fungerar.
SISU Idrottsutbildarna upplevde utifrån organisationens erfarenhet att det fanns en brist hos tränare och aktiva inom kunskapen om kvinnokroppen och menstruationscykeln. Då Hanna gör sin ST inom gynekologi men också är löpare – såg de henne ihop med två andra tjejer som givande personer till att utbilda andra inom ämnet med visionen om att öppna upp för dialog och ge mer kunskap till unga vuxna, tonåringar men också tränare.
-Det är väldigt roligt och spännande. Sedan våren 2018 åker vi runt i hela Västra Götaland och pratar om kvinnokroppen, hormoner och idrott, säger Hanna.

-Det jag vill med utbildningarna är att ge kunskap till tränare och de aktiva – till att lära sig sin egen menscykel men jag vill också att vi skall prata mer öppet om frågor som; Hur fungerar kvinnokroppen? Hur funkar signaler mellan hjärnan och äggstockar? Varför ska man inte vara för smal? Varför är det istället så viktigt att äta? 

Det är värdefullt med ett ett långsiktigt perspektiv om man vill hålla som människa och idrottare. Med en bättre kunskap kan även tränare se när någon inte mår bra. Även man springer fortast, klättrar högst, hoppar längst eller oavsett plötsligt presterar mycket bättre än innan och samtidigt förlorar mycket i vikt på kort tid – så kanske man skall reagera och fråga hur dem har det?, ställer Hanna sig frågandes – för även om man behåller vikten så behöver det inte heller betyda att man äter tillräckligt.
Så, vad ska man göra? Hanna menar på att det är många som inte har koll på att man behöver en viss fettprocent för att menstruera och har man förståelse för det så kanske man å andra sidan inte har kunskap om att den rekommenderade procenten för idrottande kvinnor ligger på 17%. Hon poängterar att det är ett ungefärligt värde och att vissa behöver mer, andra mindre och att det gäller alla kvinnor – inte bara idrottare. Hon menar också att det är värdefullt att förstå vikten av ett adekvat energiintag för att kunna idrotta och ha en fungerande kropp.

-Jag vill sprida kunskap så att varje individ själv kan göra ett medvetet val. Jag tror inte man som tonåring har en förståelse över hur menstruationsbortfall kan drabba en senare i livet om man äter för lite – att konsekvenserna kan bli benskörhet, nedstämdhet, sänkt ämnesomsättning och ökad risk för hjärt och kärlsjukdom.

 

-Det pratas överlag väldigt lite om menscykeln, om menstruationsbortfall, eller hur man kan prestera olika i menscykeln. Man diskuterar ju allt annat högt och lågt; Hur mycket mjölksyra man ska ha när springer tröskelpass eller hur många minuter vila man ska ha på intervallerna?

Kunskap kring menscykeln kan få oss att prestera ännu bättre
Hon pratar om att sprida kunskap även kring själva menscykeln; Varför man skall blöda, vilka besvär man kan få och vad kan man själv göra åt det. Eller som tränare – Vilka knep kan man använda för att hjälpa till vid problem som uppstår kring menstruation?
-Varför är en kvinna som har mens en väl fungerande kvinnokropp? Att blöda är ett kvitto att hormonerna fungerar som dem ska och det hjälper en dessutom att prestera, säger Hanna och fortsätter med att rita en graf i luften för att förklara menscykeln;

-Hormonnivåerna är lägst i början av menscykeln. Första mensdagen är när man börjar blöda och sedan stiger östrogennivåerna “tjoff”, säger Hanna och grafen i luften pekar rakt upp mot taket.

-Precis innan ägglossning är östrogennivåerna som högst och då sjunker de lite grann men är medelhöga andra halva av cykeln. Under andra halvan är ett annat hormon dominerande som heter progesteron. Det är en nedbrytningsprodukt av detta hormon som gör att vissa kvinnor kan på problem med PMS före menstruation, berättar Hanna. 

Att förstå och lära känna oss själva – är livets A & O
Vi håller diskussionen högt och lågt kring det soffbord som vi sitter runt och vi går från vrå till en annan vinkel i vårt samtal. Det finns många aspekter i ämnet medan det mesta återkommer till en balans mellan träning, kost och sömn och ett välmående perspektiv på sig själv. Vi pratar om och Hanna bekräftar att man mer och mer belyser enbart ämnet ätstörning men kanske inte heller tar upp de problem som kan ligga till dess grund, men där menstruationen kan ha sin påverkan.

“Man kan framförallt påverka hur man reagerar på saker genom att vara i balans i livet” – Hanna Michaelsson

-När man är 15-17 år och inte känner sin kropp är det också väldigt svårt att prata om det här eller att själv få någon rimlig styrning på sin träning. Det är viktigt att även tränare känner till detta och att man kan ha en dialog kring det, för att kunna att anpassa träningen efter hur det aktive mår. Är man tonåring och precis har börjat träna är det svårt att känna svängningarna och hur man mår i sin menscykel, man kanske inte heller vet att man kan få hjälp om man har stora problem, säger Hanna och reflekterar över miljön i klubbar som mycket väl kan appliceras på någon man känner tillit och trygghet till i sitt liv. 

-Det kanske är svårt för en manlig tränare att prata med unga tjejer om det. Då är det bra att ha en klubb där det finns både manliga och kvinnliga som kan ta upp och prata om det.

Hanna uttrycker glädje över att man numera börjar diskutera ämnet mer och mer – och att det pågår forskning kring hur menscykeln kan påverka träningen. Hon hoppas, och tror att det flesta föreningar arbetar för ett hälsosamt och roligt idrottande. Idag när hon är ute i idrottsvärlden känner hon en stolthet som yrkesperson men också löpare. Hon upplever att de flesta som springer idag och som är duktiga är hälsosamma tjejer som sprider både livs- och rörelseglädje och som också har hälsosamma kroppar. 

“Man ska bara inte sättas in på p-piller som ungdom och tro att problemet är löst” – Hanna Michaelsson

-Det viktiga är att man inte ser p-piller som en förstahands lösning om man inte får sin menstruation eller om man har tappat den helt – utan att det framförallt är viktigt att man först och främst ser till att öka sitt kaloriintag, att äta lagom nyttigt varje dag och minska stress omkring sig. Det mår ju alla bra utav. Vi förespråkar preventivmedel just för att man kan bli av med de stora humörsvängningarna, men att det allra viktigaste för att kunna prestera är en kropp i balans, både fysiskt och psykiskt, avslutar Hanna. 

Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google